Novel strategies for treating diabetes


Olov Andersson
Karolinska Institutet
1 000 000 SEK - 2015

Allt fler i vårt samhälle som drabbas av diabetes, vilket belyser nödvändigheten av forskning som förklarar vad som orsakar uppkomsten av denna sjukdom, samt nya effektiva behandlingsmetoder. Typ I diabetes behandlas idag med dagliga injektioner av insulin, vilket medför både praktiska komplikationer och sidoeffekter av höga doser insulin. Ett alternativ till insulininjektioner skulle kunna vara en behandling som ökade antalet insulinproducerande beta-celler i kroppen.

För att hitta en helt ny behandling, och för att möjliggöra analys ett stort antal små molekyler och proteiner, använder vi zebrafisk som modellsystem. Eftersom yngel från zebrafiskar är genomskinliga, samt att zebrafiskens genetiska kod är känd, utgör de en värdefull modell för studier av embryonal utveckling. Zebrafiskyngel är dessutom på sätt och vis primitiva, eftersom de oftast har endast en uppsättning av organstrukturer. Det är speciellt uppenbart då man undersöker bukspottskörteln, som endast har en langerhansk ö (dvs en gruppering av insulinproducerande beta-celler). Detta underlättar studier av hur beta-celler bildas i yngel, samt hur nya beta-celler kan formeras efter att antalet beta-celler minskats vid en skada som efterliknar initieringen av typ I diabetes i människa eller efter att blodsockret höjts pga andra orsaker. I bukspottskörteln och tarmen finns inte bara beta-celler utan också andra endokrina celltyper som producerar olika hormon. Då nybildning av endokrina celler har initieras finns en teoretisk möjlighet att styra deras utveckling så att flera väljer att bli insulinproducerande celler (eller andra endokrina celler som sänker blodsockret) på bekostnad av de andra endokrina celltyperna. Vi kommer därför att leta efter små molekyler och proteiner som kan styra utvecklingen av dessa endokrina celler och analysera hur det påverkar regleringen av blodsocker. De mest lovande fynden i zebrafisk kommer att valideras i möss.

Studierna som är beskrivna i denna forskningsplan strävar alltså till att utröna vilka signaler som styr uppkomst och nybildning av endokrina celler, samt att finna signaler som kan potentiera regeneration av beta-celler. Resultaten kan visa sig utgöra en viktig pusselbit till en grund för framtida behandlingar av diabetes.



Olov Andersson